Episodes

  • Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra?

    Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet. Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter. Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Bilden av den typiska mamman som en bullbakande, trygg och omhändertagande figur har funnits under hundratals år. Förväntningarna på den perfekta mamman verkar inte ha förändrats trots att förutsättningarna gjort det. Hur kombinerar man moderskapet med ett yrkesliv i staden?

    Gäster i programmet: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Tova Winbladh, leg. psykolog som jobbar med föräldraskap och Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man?

    Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp.

    Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör. Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder. Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål. I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina Näslund Producent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.seÄr du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

  • När vi summerar 2021 här i Kropp & Själ så märks det att många program kretsat kring sökandet efter en identitet, suget efter att hitta fram till en egen väg i tillvaron. Därför ska vi i årets sista program ska blicka tillbaka på några av de samtal vi haft kring identitet och att hitta sin plats i tillvaron.

    Programledare och producent: Alice Lööf.

  • Är du också trött på det eviga scrollandet i mobiltelefonen och längtar efter inspiration för att plocka upp en gammal god bok? Följ med Kropp & Själ-redaktionen i vår hyllning till litteraturen när vi i veckans avsnitt ägnar oss åt att läsa just böcker på hälsotemat.

    Ninos Chamoun Gud:Jakten av Joel HalldorfSebastian Hedlund Burn av Herman Pontzer och Kuddboken av Sei ShnagonMarcel Pacheco Bättre än perfekt av Alexander RozentalUlrika Hjalmarsson Neideman Incel av Stefan KrakowskiAlice Lööf Nyfiken Väck ditt inre geni av Ulrica Norberg

  • Vänskap ska vara något självklart, en av alla de saker i livet som bara ska flyta på och vara enkelt. Men hur gör man egentligen när man inte har några vänner? Hur skaffar man nya vänner som vuxen när många naturliga dörrar, så som fritidsaktiviteter och klasskamrater, har stängts?

    Jag tycker det är viktigt att påminna sig om att det finns fler som vill ha vänner därute och att vi tenderar att underskatta hur bra andra människor tycker om oss, säger Frida Bern Andersson, psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner.Hon fortsätter. Ett annat bra tips är att erbjuda sin hjälp. Hjälpa till när någon kollega ska flytta, låna ut en bok eller hjälpa till att lösa problem, säger hon.För 15 år sedan flyttade Christian Altenius från Stockholm till Skåne, och han insåg att han inte hade någon vän att umgås med. Det resulterade i att han startade föreningen Citypolarna en aktivitetssajt där medlemmar kan boka in olika aktiviteter, som andra medlemmar kan haka på. Jag tror att ett bra tips är att utgå från miljöer där man känner sig trygg, då är det lättare att vara socialt modig. Det är inte alla som trivs på krogen till exempel, och då kanske inte det bästa sättet att börja hitta någon att hänga med är att föreslå en AW, utan kanske snarare en aktivitet i en miljö där man känner sig mer hemma, säger han.I det programmet bjuder vi in lyssnarna i samtalet, som ska få berätta hur de har gått tillväga för att stifta nya bekantskaper.Gäster i programmet är Frida Bern Andersson, leg. psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner, Christian Altenius, grundare av Citypolarna och Anna Bennich, leg. psykolog som bland annat skrivit boken Att vinna över ensamheten.

  • Den kognitiva beteendeterapins fader är död. Hans namn var Aaron T. Beck och han avled i november 100 år gammal. Slutet på en era till viss del, men KBT lever i allra högsta grad vidare. Metoden, som skeptiker i början jämförde med hjärntvätt, har blivit folklig.

    Anna Kåver har arbetat med KBT sedan 70-talet och hon beskriver attityderna då, jämfört med i dag, som natt och dag. När kom KBT in på marknaden uppfattades den av många som hård och mekanistisk. I början stod jag på barrikaderna och kämpade för den. Från det till i dag, när KBT finns på allas läppar, har steget varit jättelångt, berättar hon.KBT är under ständig utveckling. Det kommer hela tiden nya former så som ACT och Meta. Men Dan Katz, psykolog och psykoterapeut, tycker inte att man ska förhasta sig. Man får inte glömma bort vad forskningen har sagt, vilken metod som faktiskt har stöd. Det får inte bli en lekstuga utifrån vad behandlaren tycker är spännande. Det är lite av en psykologsjuka, säger han.En som har haft framgångar med alternativa behandlingssätt inom kognitiv beteendeterapi är Gerhard Andersson. Han har infört internetbaserad KBT. Det är 23 år sedan, vi började 1998. I början var reaktionerna positiva, men sedan blev man misstänksam mot om det verkligen kunde vara lika bra att gå ett självhjälpsprogram på nätet, som att träffa en terapeut. Men forskningsstödet är så starkt att det inte går att argumentera emot, säger han. Jag brukar säga att man ska tänka på internetbaserad behandling som ett komplement, att man kan blanda det med fysiska möten. I övriga samhället flyter det ju ihop, de digitala och de analoga tjänsterna.Gäster i programmet är Dan Katz, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje.

    Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning. Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts. Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet.

  • Viljan att veta var vi kommer ifrån är djupt rotad i oss. Vad betyder det att inte veta något om sina rötter, och hur är det att plötsligt få en helt ny biologisk familj?

    Att veta var man kommer ifrån kan vara viktig för den egna identiteten, menar Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, som startat föreningen AEF, Adopterade etiopiers och eritreaners förening. Man kan känna sig rotlös, ha problem med anknytning i nära relationer, man kan känna att man inte passar in, att man inte är hemma någonstans, säger han.En annan grupp där man undersöker vilken påverkan oklarheter kring ursprung kan ha, är barn som blivit till genom spermadonation. Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, forskar på området.Hur viktigt är det i identitetsskapandet att man vet vem som är ens donator? Det vet man inte riktigt än. Det finns dels personer som tycker det är jätteviktigt att veta, att okunskapen känns som ett hål inuti, medan andra inte bryr sig alls. Men den gruppen vet vi ganska lite om, eftersom de som inte valt att söka någon information om sin donator inte finns i några register, säger hon.Gäster i programmet är Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, Maria Molina och Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.

  • Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv?

    Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett förlåtelsespel. Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare.

  • Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård.

    I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne. Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.

  • En odefinierbar känsla av att något inte stämmer. Kalla det magkänsla eller ett sjätte sinne. Forskarna avvisar tanken på en slags magisk förmåga att se in i framtiden, och menar att det istället handlar om våra minnen igenkänning. Det kallas intuition.

    Den här igenkänningen kan också ske helt omedvetet, men den påverkar oss så starkt att vi blixtsnabbt kan dra slutsatser och ta beslut utifrån den, och om någon sedan frågar: Varför gjorde du så? kan svaret bli Jag bara kände. Då menar man egentligen kände igen, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som utgår ifrån nobelpristagaren Daniel Khanemans teori.Men det är många saker som kan spela oss spratt när vi fattar beslut baserat på vår intuition till exempel fördomar. Vi tror att vi har erfarenhet av något och därmed vet hur det ligger till, men egentligen kan det vara att vi läst något i tidningen som får oss att fatta vårat beslut.I Khanemans teori delar han upp den beslutsfattande delen av hjärnan i två system. Där det ena är intuitionen, det dummare, lite mer impulsiva systemet och system 2 är det mer eftertänksamma där man måste tänka efter och värdera informationen från olika håll. Varför fattar vi då inte beslut enbart baserat på genomtänkta argument? Jo, för det tar väldigt mycket energi. Och ibland kan vi ju faktiskt lita på vår intuition, menar Paul Hemeren, som är kognitionsvetare. Frågan är bara när vi ska lita på den. Intuitionen spelar en stor roll i att människan har överlevt i tusentals år.Gäster i studion är Sara Henrysson Eidvall, Specialist i arbets- och organisationspsykologi, och leg.psykolog och Paul Hemerén, docent inom informationsteknologi med inriktning mot kognitionsvetenskap, Högskolan i Skövde.

  • Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet?

    Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana. Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen".Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD). Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi.Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken Inne i spegelsalen, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).

  • Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå?

    Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen.Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi. Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson.Hon fortsätter: Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon.Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats. Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.

  • Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut.

    Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred.Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska. Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower.Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv. När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han.Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.

  • Det är ett genombrott, säger professor Malin Parmar om stamcellsforskningen som just nu bedrivs vid Lunds Universitet. I vår hoppas forskarna kunna börja testa metoden på patienter.

    Stamcellsforskning har pågått sedan 80-talet, men genombrottet ligger i att forskarna nu kan använda stamceller från embryon och styra dem mot dopaminceller. Vi ersätter de celler som gått förlorade med nya friska celler. Det är varken bot eller broms utan det är en annan infallsvinkel. Själva sjukdomen fortsätter, men de nya cellerna gör att funktionsbortfallet blir mindre, säger Malin Parmar.Musikern och radiopersonligheten Uje Brandelius blev sjuk i Parkinson när han var 44 år gammal. Det värsta med sjukdomen är att den är progressiv. Om allting var som det är nu i resten av mitt liv så skulle jag vara supernöjd och inte vara rädd eller ledsen överhuvudtaget. Även om jag är hyfsat påverkad så skulle jag känna att den här nivån är bra, men man vet att det alltid kommer en nivå till, och en till. Och det är det som gör mig ledsnast tror jag, säger han.Medverkar i programmet gör även bitr. professorn och överläkaren Nil Dizdar Segrell, Sara af Bjerkén, forskare vid Umeå universitet och Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

  • Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar.

    I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken Tid att städaundersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad. Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon.Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt.

    Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke. Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

    Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.