Episodes

  • Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam.

    Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

  • Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.

    Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år.Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då.När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia.Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin.När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar.Reporter: Christine Odén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Mats LarssonProgrammet är gjort 2020.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos.

    När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern. Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin. Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv. Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

  • När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag.

    Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort. Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, blå, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på krita, men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger. Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser. Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2020

  • Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor.

    På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet. Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar.Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande. Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen.I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.En programserie av Karwan FarajProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonGöteborg, våren 2020.

  • Våren 2020. Sofia ligger i badet när det bankar på dörren. Hon kliver upp naken, skummet droppar på hallgolvet. In i lägenheten stormar insatsstyrkan med dragna automatvapen. Det är knas.

    Det är inte lätt som tjej i den kriminella världen. Men jag har varit en tuff tjej med skinn på näsan. Jag backade liksom inte för att hänga med på saker, säger Sofia, som egentligen heter något annat.Det som började med ett stulet luktsuddigum, kommer senare att fortsätta med narkotikaaffärer och väpnade rån. I Sofias lägenhet samlas områdets kriminella. Här är det är okej att förvara vapen och stöldgods och gömma sig undan polisen. Man måste ju erbjuda något för att få vara med. Och i mitt fall har det varit att jag hade en lägenhet. Man kunde komma till mig 24/7.I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.En programserie av Karwan FarajProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonGöteborg, våren 2020.

  • Som 12-åring får Maria lära sig hur man snattar kläder utan att bli upptäckt. Som 13-åring börjar hon sälja droger. Kriminaliteten har alltid funnits omkring henne så länge hon kan minnas.

    Vi levde med att hälsa på pappa i fängelset. Och det var inte bara pappa, det var fler i min familj. Ju grövre grejer jag gjorde, desto bättre.På gamla bilder ser jag Maria klädd i dyra märkeskläder. Hon poserar framför butiker och ler in i kameran. Det ser ut som ett liv i lyx utan bekymmer. Men idag har allt förändrats.Efter en misslyckad affär lever Maria nu under hot med skyddad identitet. Mina egna vänner kom emot mig. Idag får jag ta konsekvenserna av allt jag har gjort, säger Maria, vars namn och röst vi har bytt ut.I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.En programserie av Karwan FarajProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonGöteborg, våren 2020.

  • Han tar bussen till rikare stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. När socialen blir inkopplad ställs Diego inför ett val: gänget eller fotbollen?

    Diego är offensiv mittfältare och en viktig kugge i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget och de snabba pengarna som brottsligheten kan ge. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet? Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonEn produktion från 2021.

  • När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress.

    Lillebror Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Jacks storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Lillebror Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt. Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonEn produktion från 2021.

  • När Fatma slutar nian ser hon fram emot ett sommarlov utan begränsningar. Hon hoppas kunna resa och kanske köpa ett par nya skor. Men sommaren kommer inte bli som Fatma trott.

    Hennes vänner åker på semester, shoppar och badar. Men i Biskopsgården i Göteborg sitter 15-åriga Fatma kvar på sin gård och har inte ens råd med spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året. Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp med låg ekonomisk standard. Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonEn produktion från 2021.

  • En tidig höstmorgon kliver en ung kille in i en bil i en av Köpenhamns förorter. Han känner sig nervös. Men smugglaren som ska köra honom över Öresundsbron säger att han kan vara lugn.

    I den tredje delen av P1 dokumentärs miniserie om människosmuggling får vi följa flyktingarnas och migranternas väg in i Sverige, där de riskerar att hamna i problem. Hör poliserna som arbetar med att avslöja människosmugglingenVi får följa smugglaren som åker fast, en ung kille som köper en smuggelresa till Sverige och poliserna som arbetar med att avslöja människosmugglingen. Reportrar Sigrid Edsenius och Akon Baker Producent Ylva Lindgren Slutmix Elvira BjörnfotProgrammet gjordes 2021

  • En morgon kliver Kinte från Ghana iland på ön Lesbos. Äntligen ska han kunna börja sitt nya liv. Vad han inte vet är att han ska bli fast i Grekland.

    Åren efter flyktingkrisen blir det allt svårare för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Mängder av vittnesmål beskriver hur bland andra den grekiska kustbevakningen försöker trycka tillbaka de migranter som försöker ta sig över till grekiska vatten.Vittnesmål: försökte trycka tillbaka flyktingar Stängda gränser och regler för asylsökande gör att många blir fast i läger. Och för den som lämnar lägret väntar en än tuffare verklighet.Av Sigrid EdseniusKinte är intervjuad av Sofia SofroniadouProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Johanna CarellProgrammet är gjort 2021

  • Människosmugglaren Dilman gör sig redo för att börja skicka människor mot Europa igen efter pandemin. Viktigast är att hans så kallade VIP-kunder får en trevlig resa på yachterna över havet.

    I P1 dokumentär miniserie träffar vi människosmugglaren som smugglar flyktingar och migranter till Europa."Det är lätt att få svenskarna att tro på det du säger" - människosmugglaren Dilman.Han delar in sina kunder i ett klassystem där VIP-kunderna reser bekvämt, med falska handlingar och till och med erbjuds en kort språkkurs innan de reser till Sverige eller något annat europeiskt land.Programmet är gjort av Akon Baker och Sigrid EdseniusProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Johanna CarellProgrammet är gjort 2021

  • På avsides gårdar och stall smyger sig en liga in på nätterna - oron bland hästfolket växer. Sadlar värda miljoner förs utomlands. Men polisen Marlene, som själv har häst, har fått upp ett spår.

    I De gränslösa stöldligorna får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör ochgruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år."Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs."/Marlene, polisUnder våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats. De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima ShamsProgrammet är gjort 2021.

  • Katalysatorstölder har ökat med 3000 %. Men när tjuvarna i dagsljus, förklädda till bilmekaniker, slår till mot 97-åriga Lars älskade bil har de gett sig på fel person.

    På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp.Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld.Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna". De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima ShamsProgrammet är gjort 2021.

  • I skydd av mörkret följer flera bilar efter Micaelas långtradare med miljonlasten. Med livet som insats attackerar ligan henne i farten. Polisens spår leder ut i Europa och snart börjar jakten.

    I De gränslösa stöldligorna får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet."Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /PolisenI första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp. De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.Producent: Magnus ArvidsonSlutmix: Nima ShamsProgrammet är gjort 2021.

  • Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma.

    Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2021.

  • Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif.

    Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.Leif heter egentligen något annat.De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2021.

  • En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma.

    Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.Emelie heter egentligen något annat.De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2021.

  • Thomas ser hur investeringarna rusar i värde men inser samtidigt att aktien kan dyka när som helst. Milo kommer inte att sälja sina aktier, han vill bara vara med i protesten. Men är den laglig?

    Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.Reportrar: Anna Frey och Erik LaquistProducent: Anna FreyExekutiv producent: Sofia KottorpSlutmix: Joakim LöfgrenProgrammet är gjort 2021.