Episodes

  • Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen Ludvig ärver hans outgivna demos.

    I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten Då går jag ner i min källare blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger: Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I I skuggan av källarlåten får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

  • Erik Skoglund ska gå sin livs viktigaste match. Han är en hårsmån från världsmästartiteln och växlar upp träningen. Men under en sparringmatch får han en smäll mot huvudet som orsakar hjärnblödning.

    Erik Skoglund är liten och svag när han är liten. Han näsa blöder av minsta lilla. Men när han som 11-åring följer med sin storebror till boxningsträningen bestämmer han sig: Han ska bli bäst i världen. Trots att han inte är någon given talang i boxningsringen nöter han på med en dåres envishet och redan som 18-åring blir han proffsboxare. Han kämpar sig upp till toppen och blir rankad som en av de bästa i världen. Men siktet är inställt på att bli den absolut bästa.HjärnblödningenErik Skoglund är nära att nå sitt mål och lägger i en högre växel än någonsin på träningen. Då kommer en smäll som ger honom en hjärnblödning som förändrar allt. När han vaknar upp på sjukhuset, efter att ha legat nedsövd i två veckor, lyder varken kropp eller huvud honom.Men det tar inte lång tid förrän Erik Skoglunds envishet gör sig påmind. Trots att flera i hans omgivning tycker det är ett för riskabelt beslut bestämmer sig för att att han ska tillbaka till boxningsringen igen.I programmet följer journalisten Malin Marcko Erik Skoglund och hans sambo Angelica några månader under hösten 2021. MedverkandeErik Skoglund, proffsboxareAngelica Sjöstedt, Eriks samboMartin Brunelius, sportjournalist Programmet är gjort 2021.Reporter: Malin Marcko Producent: Sofia Kottorp

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Klädimperiet Algots klär folkhemmet i färgglada, bekväma kläder som alla har råd med. Miljontals plagg ska lämna Borås och nyckeln är en ny uppfinning - det löpande bandet. Men sömmerskorna tvekar.

    Det svenska textilundret AlgotsKlädimperiet Algots i Borås var det största av de företag som utgjorde det svenska textilundret i efterkrigstiden. Den före detta knallen Algot Johansson skapade företaget som klädde det moderna Sverige i färgglada, bekväma plagg och myntade det nya begreppet "Fritidskläder".Det löpande bandetMen nyckeln till framgången ligger också i det nya, löpande bandet som i en allt högre takt driver på sömmerskornas arbete. Och vid horisonten väntar hoten från låglöneländerna, en nazianstruken ingenjör och en pyrande familjefejd. Medverkande del 1 Hillevi Nilsson, arbetade på Algots på 50-talet. Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Elisabet FriskEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se

  • Klädimperiet Algots är hotat. Konkurrensen från låglöneländerna ökar och i Borås letar den nye VD:n, Algots son Göte Johansson, efter lösningar. Men spänningarna ökar i familjen. Vem ska leda Algots?

    I fabriken rullar det löpande bandet på som vanligt. En gång i timmen stoppas det och då får de unga kvinnorna gå på toaletten eller ta en paus. Men försäljningen går inte lika bra som tidigare. I länder där lönerna är lägre än i Sverige pumpas kläder ut och konkurrensen på marknaden hårdnar. Medan en svensk fabriksarbetare har ca 11 kronor i timmen får en arbetare i Portugal bara drygt 1 krona timmen.Tekokrisen och Algots NordSom ett försök att hålla liv i Algots går svenska staten in med 70 miljoner kronor i stöd för att etablerar tre fabriker i Skellefteå, Lyckesle och Norsjö. 1000 jobb lovas. Men maskinerna är undermåliga och satsningen i Västerbotten kommer av sig bland annat på grund av stark kritik från facket.Slitningar i familjenAlgot har fyra söner och han väljer sonen Göte som den som ska driva företaget vidare. De andra sönerna får andra företag och fastigheter. Men slitningarna är stora mellan bröderna och ?????Det är till slut familjestriderna som knäcker Algots.Snart står Algots stora fabrik i Borås stå tom och 70 000 jobb inom den svenska textilindustrin har försvunnit. Nyheten om Algots konkurs 1977 var den allra svartaste under den svenska textilkrisen Medverkande del 3 Vera Cuzic, arbetade på Algots på 60-talet. Boska Todorovska, arbetade på Algots på 60-talet. Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Ronny Thorell, arbetade på Algots. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

  • 1942 syns polis vid den nazistiska Tyska föreningens villa i Borås. Säkerhetstjänsten har länge bevakat dess ordförande Albert Sonntag, fabrikschef på Algots i Borås och hjärnan bakom löpande bandet.

    Textilindustrin går på högvarv och hundratusentals unga kvinnor arbetar på fabrikerna. Algots syr närmare fyra miljoner plagg varje år när det går som bäst.Ingenjören och nazisten Albert SonntagMen företaget skakas av en skandal när det kommer fram att en av fabrikscheferna, Albert Sonntag, är aktiv nazist. Albert Sonntag är ingenjören som är specialist på de löpande banden. Han styr ruljansen i fabriken med järnhand. Samtidigt uppskattas han av många av de unga kvinnorna i fabriken eftersom han ger flera av dem chefsbefattningar. Algots Johanssons pronazistiska sympatier Den svenska underrättelsetjänsten håller Albert Sonntag under uppsikt och till slut anses han vara en fara för riket och utvisas till Tyskland. Stora svarta rubriker på löpsedlarna svärtar ner Algots rykte. Trots det arbetar Algot Johansson för att få Albert Sonntag tillbaka till företaget. Han har sympatier längst ut på högerfalangen och pronazistiska Sveriges Nationella förbund.Medverkande del 2 Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet. Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia. Per-Anders Wadman, journalist. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Ronny Thorell, arbetade på Algots. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum. Gunnel LarssonEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

  • Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar P4 Story! Det här avsnittet handlar om Mikael Petersson som mördas av sin son och sonens pojkvän. Men polisen har svårt att få dem att berätta sanningen.

    P4 Story berättar om två unga förälskade män som blir en livsfarlig duo som triggar varandra att döda 57-årige Mikael Petersson, stycka honom och gräva ned honom på en ö i Karlskrona skärgård. I månader håller de båda tyst om brottet de begått och under tiden pågår den största sökinsatsen i Blekinges historia för att hitta Mikael.Reporter: Andrea JilderProgramledare: Linn ElmstedtTekniker: Kristoffer HjälmbergAnsvarig utgivare: Peppe AlfieroP4 BlekingeProgrammet är gjort 2021Här hittar du sidan till P4 Story

  • Johan Wohrne, 47 år är vältränad och mitt i livet. Men han insjuknar i covid-19 och vitala organ ger vika ett efter ett. Chanserna att överleva är minimala och familjen kastas mellan hopp och förtvivlan.

    Johan Wohrne är trebarnsfar och egen företagare. Han är också en av radioproducenten Svante Ekbergs bästa vänner. En solig dag i början mars tar de båda vännerna på sig löparskorna för ett träningspass i skogarna utanför Mariefred. Det är vår i luften och livet leker. Dagen efter känner sig Johan krasslig , orkeslös och får hög feber.Johan blir snabbt sämre och på Mälarsjukhuset i Eskilstuna konstaterar läkarna att han var sjuk i covid-19. Där och då börjar en lång, plågsam och oviss kamp mellan liv och död. Johan är multisjuk och ligger nersövd i respirator och med dialys under flera veckor.Svante följer hans kamp med mikrofon och bandspelare. Vänskapen gör också att han kommer nära Johans familj, sambon Josefine, exfrun Linda och tonårsdöttrarna Vendela, Joline och snart treåriga Calle.I dokumentären berättar familjen om kasten mellan hopp och förtvivlan. Maktlösheten, oron och hur samtidigt vardagens alla sysslor måste fungera. Även läkare och annan sjukhuspersonal berättar om Johans svåra resa. Efter drygt tre veckor i respirator väcks Johan och en lång och mödosam väg tillbaka till livet börjar.Programmet är gjort av Svante Ekberg 2020.Medverkande: Johan Wohrne, Mariefred. Josefine Westberg, sambo, Mariefred Linda Clevesjö, exfru, Mariefred Staffan Westberg, pappa/svärfar/överläkare, Göteborg Claire Stigare, överläkare, Karolinska, Solna Ebba Wersäll, sjuksköterska, Karolinska, Solna Samt barnen: Vendela, Joline och Calle

  • Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation.

    Rykten om prostitution och mordI två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Bilden som storgangster bleknarFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet gjordes 2016 av Fredrik Johnsson. Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

  • Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X.

    Illegala spelklubbar, knark och mord I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser. Plasthjärtat som blev en världssensationFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort Fångvaktarens dotter för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet är gjort 2016 av Fredrik Johnsson. Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

  • Sara är 13 år första gången hon möter Yvon. Han är hennes lärare. 45 år, stilig och har ett fint sätt. Han förblir en hemlig dröm för Sara i många år. Ålder och äktenskap står i vägen. Tills en dag.

    Efter gymnasiet blir Sara lärarvikarie på den skola som hon tidigare själv gått på. Samma skola där hon i smyg varit förälskad i sin lärare i flera år. Utseendemässigt påminner han om Sean Connery tycker Sara. Och han verkar ha ett sånt fint sätt, som en man ska vara tänker hon. Men han är gift och har flera barn. Ouppnåelig. Men så börjar de lära känna varandra, som vuxna. Och en spirande kärlek börjar ta form. Och den växer och förändrar hela deras tillvaro.Programmet är gjort 2021.Reporter: Anna Gjöres Executiv producent: Sofia Kottorp

  • Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt.

    När Carl Johan Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.Den kungliga titeln och apanagetEtt äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.Medverkande i dokumentären: Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter. Sten Hedman, journalist. Klas Åmark, professor emeritus i historia.Programmet gjordes 2021.Reporter: Cecilia Ohlén Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

  • Kjell jobbar 40 meter under jord då tunneltaket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger snabbt. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet.

    Ann-Christin Eklund och Kjell Nilsson har precis flyttat ihop i en liten omodern lägenhet på Söder i Stockholm. De är unga och nykära. Kjell är ingenjör och arbetar, tillsammans med sin kollega elektrikern Sören Jansson, med Televerkets kabeltunnel vid Skanstull. De ska förbereda för fler sprängningar i berget.Det stora tunnelrasetMen under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills?Medverkande: Kjell Tudare Ann-Christin Eklund Annika HagströmProgrammet är gjort 2021.Reporter: Lena Nordlund Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Nils Lundin

  • Hon föddes 1843 i byn Tumlehed utanför Göteborg men slutade sina dagar i en mörk gränd i London - som offer för en av historiens mest ökända seriemördare, Jack the Ripper. Det här är hennes historia.

    Hur kunde bonddottern från Bohuskusten hamna som prostituerad i Londons värsta slumkvarter? Det här är berättelsen om Elisabeth Gustavsdotters liv svenskan som blev Jack the Rippers tredje offer. Och som fick smeknamnet Long Liz i Londons slum.Bilden från bårhuset i London är den enda bevarade bilden av Elisabeth Gustavsdotter. Den och huset i Tumlehed där hon föddes har blivit en del av mytologin kring mysteriet Jack The Ripper. Ett mysterium som fortfarande generar nya böcker, teorier och filmer. Men vem var kvinnan bakom bilden? Det här är berättelsen om hennes öde.Dokumentären har premiär på 130-årsdagen av mordet på Elisabeth från Tumlehed som mördades den 30 september kl. 01.00 på Berner Street i Whitechapel i London.Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg som tidigare gjort den uppmärksammade dokumentären om Leif Andersson mannen bakom Sveriges märkligaste skiva.stefan.sundberg@sverigesradio.seFler dokumentärer av Stefan Sundberg nedan:

  • En kväll i april 1997 hittas en man hängd i en taklägenhet i Chicago. I ett skåp hittar man en resväska som innehåller hans länge bevarade hemlighet.

    Det här är en berättelse om hur en polsk avhoppares jakt på ett friare liv i USA sannolikt resulterar i en högst inrutad tillvaro där han - av rädsla för att hittas av den polska militära säkerhetstjänsten - ständigt känner sig tvungen att se sig om över axeln.Följ med på stridspilotens sista resa!Stridspilotens sista resa är en direkt uppföljare till P4 Dokumentären från 2018: Den försvunne stridspiloten.Programmet gjordes 2021.Reporter: Henrik Martinell Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Thobias Ericssonhenrik.martinell@sverigesradio.se

  • Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer.

    På mentalsjukhuset ordineras Alma sängläge. Hennes två barn blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Det ska visa sig att det finns vissa frågetecken kring Almas moderskap. Det är oklart vem som är pappa till den nyfödda dottern och vad Alma egentligen försörjer sig på.I programmet får vi veta hur det går för Alma och hennes barn och hur vården på Ulleråkers sjukhus kunde se ut 1928 och framåt.Programmet gjordes 2021.Reporter: Cecilia Ohlén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

  • I 26 minusgrader på ett fjäll i Sälen står bandet U2 och fryser. De står inför sitt stora genombrott och det som kommer att utspela sig här i fjällvärlden är en rockhändelse som de flesta glömt bort.

    December 1982. Bandet U2 landar med helikopter, kliver ut i snön med sina lågskor och ställer sig framför kamerorna. Här ska U2 spela in videon till låten New Years Day, som blir startskottet för deras internationella karriär.Men vad hände när U2 kom till Sälen i norra Dalarna? Finns det några som vet, 40 år efter händelsen?Martin Eriksson försöker hitta svar på en odokumenterad bit rockhistoria.Programmet gjordes 2021.Reporter: Martin Eriksson Producent: Sofia Kottorp Musik: Calle Gustavsson

  • Ola Hemström tipsar om Min berättelse i P1 - om ögonblicken som förändrar livet

    Min berättelse bygger på de allra starkaste historierna bland bidragen till att bli Lyssnarnas Sommarvärd i Sommar i P1 dit varje år hundratals berättare söker sig med sina livshistorier. Här får du möta några av dem.Producent för serien är Ola Hemström.

  • Ted kom på melodierna och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa.

    Allt började med tjat om ett dragspel. Till slut sade pappan ja, och hans söner Ted och Kenneth Gärdestad stängde in sig i studion för att skriva låt efter låt ihop.Tillsammans producerade de många av Sveriges mest omtyckta låtar. Ted kom på melodierna, och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa.I mars 2018 gick textförfattaren Kenneth Gärdestad bort. Här, i sitt livs sista intervju, berättar han öppenhjärtigt om det musikaliska samarbetet och vänskapen mellan honom och Ted.Det var tänkt att Kenneth Gärdestad skulle vara sommarvärd i Sommar i P1 2018. Men cancern hann ta hans liv innan de sista inläsningarna i studion var klara.Producenten Håkan Lagher har här valt ut de bitar där Kenneth berättar om hans och Teds gemensamma resa.Exekutiv producent Ulrika Lindqvist.Programmet är gjort 2019 och sändes första gången under programmet Svenska ikoner.

  • Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris.

    Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen.Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs Diskutabelt. Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg.Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal.Programmet är ett samarbete med Svenska ikoner. Det är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

  • Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv.

    Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur Robban vrängde och lekte med ord och meningar.Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han Robban med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997.Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin.I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster.Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.Det är ett samarbete med programmet Svenska ikoner.