Episodes

  • Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

    För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

  • Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut?

    Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia!

    De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika!

    Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.

  • Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.

    På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

  • Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.

    Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

  • Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa.

    Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella Drottning Margareta den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

  • Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.

    Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor.

    Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.Programledare är Tobias Svanelid.

  • National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll.

    För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.

    För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp!

    Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna.Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.

  • Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern.

    I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år.Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

  • Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

    Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken.Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.

  • Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

    Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

  • Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

    Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan.Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

  • Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

    Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet.Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

  • Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

    På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli ett Norge utanför unionen med Sverige!

  • Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

    I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

    Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet.Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna.Programledare är Tobias Svanelid.